Eller vad tycker ni, 16 dagar är väl inte så himla länge ändå? Jag tycker att det känns som om det gått mycket längre tid sedan sist än det. Alltså, 16 dagar, det låter så kort med tanke på allt som har hunnit hända sedan dess.

Men jaja, jag har inte kunna skriva något här på så himla länge för att jag har haft fullt upp med skolan. Seriöst, det är så mycket som ska göras just nu, och vara klart tills på måndag.
Det är historia filmerna och samhälls redovisningen som jag måste jobba på, allt ska vara klart tills på måndag och jag har bara kommit halvvägs.

Kan ju säga att så stressad som jag kännt mig nu senaste två veckorna, så stressad har jag inte kännt mig sedan i 9:an. Förra veckan var det sån press att jag inte orkade med, var helt jädra slut så jag stannade hemma i två dagar för att få vila ut.
Skönt var det då, men det blev hell to pay när jag kom tillbaka. Låg efter som ett as i matten och hade inte ens börjat på samhälles arbetet.

Det blev till att köra en halv allnighter förra söndags natten för att fixa samhälle skiten och sedan hets jobba med matten dom fyra dagarna som var kvar innan provet.
Men jag känner att det gick rätt bra på matte provet ändå, visst kanske inte MVG eller ens VG men jag kommer klara mig G-alant i allafall. ;) Hahah!

Jag måste seriöst lära mig att ta mig själv i kragen och få saker och ting gjorda i tid, ta mer ansvar och det när det gäller skolan.
Någon som har några smarta kragtag att komma med? Om ni har det så bring 'em on! :D

Tja, mycket mer har inte hänt i mitt liv dessa veckor, utan mitt liv går nuför tiden ut på att vakna vid 7, ibland 4, på morgonen och fara till skolan. Vara där och sluta 3, vänta i en och en halv timme på tåget som går halv 5 för att sedan vara hemma vid 6. Komma hem, käka och ha ångest över allt arbete som måste göras och sedan decka i säng. That's my uneventful life nowadays.

Anyway, någon kotte därute som deltog i Spirit Day i onsdags? Ni vet, bär något lila för att hedra dom människor som mist livet på grund av mobbning och misshandel för deras sexuella referenser.
I did, och kommer göra det igen nästa onsdag den 27 okt. Detta gör jag för att stödja Hbt-personer och deras rättigheter samt för att hedra dom som mist sitt liv för kärlekens skull.

Alla dessa människor som blir trakasserade och rent utav mobbade för deras sexuella läggning. Som om vilket kön man föredrar gör skillnad på mänsklig rättighet? Aldrig i livet, dom är människor dom också som oss, dom älskar en annan människa exakt likadant som vi gör, bara det att dom älskar en person med samma kön.

Läs det här bara och svara ärligt att ni tycker det är sjukt, det ska inte behöva vara så. Kärlek är Kärlek no matter what.

"On October 6, 1998, Matthew Sheppard, a University of Wyoming student from Laramie, Wyoming, left a bar with two other men. Matthew was gay, and the two men pretended to be gay so that Matthew would go with them.

The two men then drove to a remote area, dragged Matthew from the car, and brutally tortured him with a barrage of kicks and punches.
They then produced a handgun and pistol-whipped his face until he was almost unrecognizable.

Matthew, who was now unconcious and bleeding profusely, was then tied to a wooden split-rail fence in a type of mock crucifixion.
Hanging from the fence with severe injuries, and on the verge of death, Matthew was left to die.

But Matthew was still clinging to life when the cowardly criminals left.
The next day, some people found Matthew, and he was taken to the hospital in a coma.

But Matthew died on October 12, 1998, without ever regaining consciousness."

Detta och:

"John French, a funeral director who lived in Chippenham, England, was a victim of this type of verbal bullying; he was assaulted with cruel, hateful words every day at work.
 

Why? Because he was gay.

John tried to reason with the workers who verbally attacked him, but that only caused the verbal attacks to escalate. So John approached his employer and filed a complaint about the incessant verbal abuse.
John's boss launched what amounted to a superficial investigation, and then quickly proclaimed that the complaint was not valid.
 
John was overwhelmed. Not only was he being subjected to the worst type of verbal abuse at work, but his homophobic boss was aware of the abuse and was not going to do anything about it.

That night, John took an overdose of prescription medication in a suicide attempt. His partner of 12 years, Paul Tucker, was in the other room cooking dinner and was unaware of what John was doing.

John started to feel sick and disoriented so he called his doctor and told him that he needed help because of an overdose of medication that he took. He also told him about the abuse that he was being subjected to and said that he wanted to jump off of a bridge.

The doctor quickly called an ambulance.
John was rushed to the hospital, but it was too late.

John died by suicide in Feburary 2004 at the age of 36."

Helt otroligt att det ska behöva vara så här, att folk ens kan göra något så grymt mot en annan människa och trycka ner dom till självaste botten.

Jag både kan, vill och ska hjälpa till med att få ett stopp på det här, ingen människa ska behöva gå igenom något sånt här, aldrig någonsin!

Jaa, detta får räcka för den här gången. Slutar jag inte nu blir den utan tvekan en roman. Hahah!

//DenMatglade. xD

Ugh, I'm fucking exhausted!

Är så jädra skönt att veckan äntligen är slut, visst det har varit kul och allt men gud att man blir trött. Speciellt om man sover för lite, som jag gör. xD

Fy fan, inatt sov jag bara i en halvtimme - timme, bara för att jag inte kunde lägga ifrån mig datan, Så gissa om jag somna över bordet imorse på skolan. Hahah!

Men va tusan, jag åker till skolan  06.10 varje morgon och är framme nån gång vid 8, och sen när jag ska hem så måste jag ta bussen som går nått vid 5. Jag är bannemej borta i mer än 12 timmar varje dag. As jobbigt, måste försöka hitta en lägenhet eller något i Sundsvall, kommer gå under om det ska fortsätta så här.

Men, men, jag hade as kul på skollägret iallafall, det var lätt det roligaste lägret jag varit på någon gång. Alla var typ med alla och ingen var utanför, man kände som att alla var kompisar och hade varit det hela tiden, riktigt härligt var det! Plus att vi inte gjorde några jobbiga aktiviteter utan vi lekte lite bara och hade sedan fritt för att chilla med varandra. :) Ångrar verkligen inte att jag åkte.

Tja, vad mer kan jag berätta? Finns inte mycket som händer just nu annat än att skolan har börjat och att jag inte gör mycket mer än att spendera tid i Stan och på en jäkla buss.

Heheh! Eftersom jag inte kommer på någe mer att skriva så får det vara, blir bara konstigt om jag tvingar ut orden. Men om ni vill kan ni ju alltid ställa frågor till mig eller ge förslag på något ni vill att jag ska kolla upp och sedan berätta om. :)

Du vet att du stirrar men kan inte låta bli. Era blickar möts och du vänder snabbt bort blicken bara för att igen, några minuter senare, vila ögonen på han. Du kan seriöst inte låta bli, din blick dras till han även fast du inte vill. Det är något speciellt hos han som får dig att stirra,. du vet inte säkert men kanske det är hans leende, eller sättet hans hår hänger ner i ögonen på honom eller din önskan att bli hans vän. Hur som helst, om du stirrar länge nog så får du kanske veta svaret på varför du inte kan slita blicken från honom. ~ 25/8 -10

Två saker till!

För det första, Idag är det biopremiär för nya Toy Story 3! Fatta att jag vill se den, hur mycket som helst! Älskar verkligen Toy Story filmerna! :D

Och för det andra, varför måste man köra så långsamt genom Stö-h-ÖDE? Det är ju inte som att det finns någe vettigt att se, eller hur? xD

// DenMatglade. xD

Guh! Var ett tag sen sist jag skrev någe här, men va tusan jag har inte haft nå ork till det. xD Men eftersom jag inte har något bättre för mig just nu, plus att jag måste vara uppe hela natten för att vända tillbaka på dygnet, så kan jag lika gärna blogga. Inte sant? Hahah!

Inte mycket har hänt under dom här dagarna som jag inte har bloggat, jag har varit med Tei, varit uppe hela nätterna och sedan sovit hela dagarna, det är väl allt. Booring as HELL!

Jaja, jag fick paket av min moster idag, en tröja och en pin som hon köpt till mig när hon var i USA, Yay! Hon är seriöst den bästa mostern jag har, hon är som min bästa vän, plus att vi har rätt så mycket gemensamt. :D

Jae, jag har inte gjort mycket alls idag, fixat lite på mina små presenter som jag ska ge Jennifer och Elin är väl det enda vettiga.

Så, istället för att prata om min tråkiga vardag så kan vi väl prata om mig istället! Yes, en liten ego kick är alltid bra för självförtroendet. xD

Just nu längtar jag, jag längtar efter så himla mycket!

Jag längtar tills skolan börjar, vilket den gör om bara några få dagar, Yay! Jag längtar också tills jag får tatuera mig, vill så gärna göra det, på högra underarmen, en text som betyder mycket för mig och som kommer vara som en påminnare när man mår skit att allt inte är så illa ändå.

Sen så vill jag jätte gärna ha en piercing i läppen, också den på höger sida, men den lär jag ju få vänta bra länge med eftersom mamma inte tillåter mig att ta hål i läppen. Bläh!

Förutom det så vill jag ha en riktig kamera, flytta härifrån, träffa min far och syster, dra till England och jobba som Au-pair och gå i skola där. Jag vill också Backpacka runt Europa med Elin nu!

Allt det här längtar jag så mycket efter att det nästan gör ont. Fattar ni inte? Jag vill se världen, inte vara fast här föralltid. Jag kan lova er att när jag väl kommer härifrån så kommer jag inte komma tillbaka, att bo här är som att bo i ett fängelse, speciellt nu när man inte är vuxen och kan bestämma över sitt liv själv.

Vet ni vad? Jag vill rymma! Bara dra iväg och se hur långt jag kommer och hur mycket jag kommer hinna se innan jag blir dragen tillbaka hit, fatta vad roligt! Jag vill göra en massa såna saker, jag vill göra något roligt och helt sjukt!

Snälla nån kom och dra iväg med mig, låt oss rymma härifrån och starta om på nytt, bara du och jag! Snälla jag vill så gärna. :D

// DenMatglade. xD